Soldatforskning

Det här är en samlad information om hur man forskar om soldater som jag skrivit för mina släktforskningskurser. Källorna står längst ned.

Soldatforskning: Indelta soldater 1682- 1901

Under 1500-talet började en krigsorganisation ta form under Gustav Vasa där en visst antal soldater hölls som anställda i en armé, men den största delen av krigsfolket togs ut genom så kallade utskrivningar, tvångsrekrytering från allmogen. Vem som helst kunde bli utskriven när som helst och detta pågick under nästan hela 1600-talet. Gustav II Adolf försökte visserligen skapa en krigsorganistaion som byggde på att alla landskap skulle ställa upp med ett visst antal soldater som skulle underhållas av folket, men det föll inte så väl ut. Utskrivningarna var det vanligaste sättet att få tag i soldater. Utskrivningarna gick till så att alla vapenföra män kallades samman och så togs var femte eller var tionde man ut till krigstjänst. Utskrivningarna var väldigt orättvisa, bland annat kunde en utskriven soldat som hade mycket pengar lösa ut sig från krigstjänsten och tvinga en fattigare att gå ut i stället, och det var också mest de fattiga som drabbades hårdast. Men också vanliga bönder och drängar. Protesterna mot utskrivningarna ökade under 1600-talet och det blev allt vanligare att landskapen skickade män som var ganska odugliga som soldater, armén led av stora brister och situationen blev ohållbar. 1682 skapades indelningsverket av Karl XI.
Indelningsverket skulle komma att bestå i ungefär tvåhundra år. Organisationen skedde genom att kungen skrev kontrakt med allmogen i varje landskap och först ut var Gästrikland och Hälsingland i augusti 1682. Därefter skrevs kontrakt med Uppland, Södermanland, Östergötland, Västmanland och Närke under 1682- 83 och därefter följde resten av Sverige.
Varje landskap skulle ställa upp ett regemente på 1200 man, ständigt övade och krigsberedda. Regementet var delat i 8 kompanier med 150 man i varje. Ännu en indelning gjordes och det var Korpralskap som omfattade 24 man samt en korpral. Det fanns 6 korpraler i varje kompani.
I fredstid skulle allmogen hålla soldaterna med bostad, beklädnad och avlöning. Varje regementsområde delades in i 1200 rotar som kunde bestå av olika antal gårdar beroende på hur många bönder det fanns och hur stora gårdarna var. En rote var lika med två fulla hemman, dvs mantal som är ett beskattningsvärde. Det var mycket sällan en gård kom upp i den storleken. Rotarna delade på kostnaden för en varsin soldat. Hur soldatkontrakten sedan utformades kunde skilja sig mycket från landskap till landskap, till exempel om soldaten fick behålla sitt torp efter fullgjord tjänstgöringstid eller inte.
Karl XI skickade ut kommissarier i landet som hade till uppgift att fördela rotarna så jämnt som möjligt. Helst skulle en rote bestå av närliggande gårdar men det fungerade inte alltid, ibland var roten sammansatt av gårdar som låg vitt utspridda. Vissa gårdar var också undantagna från indelningen, det var till exempel vissa frälsegårdar, bergsmanshemman, rusthållsgårdar, befälsboställen, kungsgårdar, länsmansgårdar, prästgårdar, gästgivare och posthemman.  När roteindelningen var klar fördes 150 rotar samman till ett kompaniområde. Åtta kompaniområden fördes samman till ett regementsområde.
Under Indelningsverkets dryga tvåhundra år kan man räkna med att ungefär tio generationer soldater tjänstgjort (med en genomsnittlig tjänstetid på 20 år i fredstid och betydligt kortare under krigstider) Kanske omkring en kvarts miljon indelta soldater. Då är det lätt att förstå att så gott som alla har någon soldat bland sina anor.
Det blev snart inskrivet att en mönstergill karl, det vill säga en som kunde mönstras och rekryteras, skulle vara mellan 17 och 36 år. 1871 sänktes högsta ålder till 25 så att soldaten skulle hinna tjänstgöra de 25-30 år som krävdes för att han skulle få ut sin pension. Vanligaste rekryteringsåldern var omkring 20-24 år.


Båtsmanshållet

Den svenska flottan brukar räkna sin födelsedag till den 7 juni 1522 för då seglade de första svenska krigsfartygen som Gustav Vasa köpt av Hansan, in till Sveriges kust. Sjövana svenska män fick lön precis som utländska värvade knektar, för att tjäna i flottan som båtsmän och bösseskyttar. Men de frivilliga räckte snart inte till utan man började med utskrivningar även här och man tog ut självägande bönder i kustlandskapen och städerna. År 1623 infördes det ständiga båtsmanshållet och då uppsattes fyra kompanier om vardera 400 man. Två av dessa sattes upp i Finland (Nylands- och Åbo läns kompanier), ett på Åland (Ålands kompani) samt ett i Uppland (Värmdö kompani). Fyra skatte- eller kronobönder skulle hålla en båtsman och för det fick de bland annat skattebefrielser, befrielser från utskrivningar samt ett kostnadsfritt hemman till sin båtsman. Det var alltså lite bättre villkor än för arméns rotar. 1634 lades alla kustsocknar i Sverige under båtsmanshållet, 1640 alla socknar inom en mil från kusten. Efter 1645 indelades båtsmännen i 17 kompanier som ingick i 3 regementen;  1:a, 2:a och 3:e skeppsregementet.

Båtsmansindelningen ändrades och utvidgades under slutet av 1600-talet med flera omflyttningar av rotar och kompanier.  Bland annat tvångsflyttades under 1680-talet 1350 båtsmän och deras familjer från Norrland och Finland till Blekinge och Södra Möre, de skulle sedan utgå från Karlskrona örlogsstation. Karl XI ville ha huvuddelen av sin flotta i södra Sverige eftersom fienden nr 1 var Danmark. Ryssland hade ingen hotande flotta förrän 1703 då de anlade flottbasen Kronstadt i Finska viken.
I slutet av 1600-talet hade Sverige omkring 11 400 båtsmän.
En båtsman tjänstgjorde på örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona och på seglatser. Båtsmännen i ett kompani kom från spridda håll i Sverige. I armén var det ju tvärtom så att soldaterna i ett kompani kom från samma geografiska område, by eller socken till exempel, men i flottan tänkte man så att om ett fartyg gick under – och då drunknade ju i regel alla -  skulle inte alla båtsmän från en viss socken dö.
Generalmönstringar i flottan hölls vart femte år. Rekryteringen skedde som i armén främst från de fattigare leden; torpare, drängar och båtsmanssöner.

En uppsats med mycket information om båtsmän hittar du här.

Att söka i rullorna

I generalmönsterrullorna anges soldatens nummer, vilken rote han tillhörde, hans soldatnamn – och i vissa fall även hans familjenamn, dvs patronymikon (t ex Persson, Eriksson) ålder, om han är gift eller ogift, hans tjänstgöringstid samt hans längd. Om det gäller en kavallerist anges även grundläggande uppgifter om hans häst. I en särskild kolumn kan finnas anteckningar om eventuell sjukdom, bevistade fälttåg, skador mm men ofta är den här kolumnen tyvärr helt tom.
När det gäller soldatens ålder anges den före början av 1800-talet i antal år, månader och dagar vilket ger en ganska låg tillförlitlighet med utrymme för felräkningar osv. Men antal tjänsteår är en säker uppgift här eftersom det var viktigt för armén/flottan. 
Hitta din soldat Soldaterna finns naturligtvis med i kyrkobokföringen som alla andra och när man stöter på en ana vars far är ”soldaten xx” brukar man lätt kunna hitta familjen i husförhörslängden.* Men ibland kan det bli problem att komma längre tillbaka, för soldaten har ju ett taget namn och det är inte alltid man får veta hans familjenamn. Om det då dessutom fattas födelsedatum eller födelseort tar det stopp. Då kan man om man har tur, hitta fler uppgifter i krigsarkivets dokument, främst i mönsterrullorna, de rullor som fylldes i vid mönstringarna. Generalmönsterrullorna upprättades vart tredje år – fast i krigstid kunde det dröja längre mellan gångerna – vid generalmönstringarna som hölls med regementena. Generalmönsterrullorna fördes från omkring 1680-talet fram till ungefär 1885. Därefter fördes den så kallade Stamrullan fram till omkring 1920 som innehåller uppgifter om Stammen, dvs de fast anställda samt de kvarvarande indelta soldater som fanns kvar efter att avvecklingen av indelningsverket inletts 1901. Generalmönsterrullorna finns online på både AD och SVAR. De är uppställda efter regemente och därunder efter kompani. 
*OBS! I vissa husförhörslängder kan soldaterna vara samlade längst bak i stället för att stå skrivna under de byar de bodde!
I husförhörslängden kan det stå vilket nummer och/eller vilken rote soldaten tillhörde (rotenumret brukar stå högst upp på varje sida om det finns skrivet och är ju detsamma som soldatens nummer) Men nu måste du först ta reda på vilket regemente och kompani  han tillhörde – om du har tur har prästen antecknat även detta. På nätet kan du annars få uppgift om socknens militära indelning på t ex NAD, men hur roteindelningen i själva socknen varit organiserad syns inte där.
Vilket regemente tillhörde din soldat? För att få veta socknens militära indelning, gå in på sok.riksarkivet.se och ”Nationell Arkivdatabas” (NAD) – ”Sök arkiv” När du är inne på den sidan väljer du fliken ”Sök orter”. I formuläret du får upp skriver du namnet på soldatens socken samt under fliken ”Typ” väljer du ”Militär indelning”. Då får du upp de regementen som socknen tillhörde. Du kan också begränsa din sökning i tid om du vill.
Förenklad sökväg:
Sok.riksarkivet.se à Nationell Arkivdatabas – Sök arkiv à Sök orterà fyll i ORT och TYP
Den här sökningen kan förstås också vara bra om du vill ha andra upplysningar om en socken, t ex vilket tingslag den tillhört och så vidare.
Vilket kompani och vilken rote tillhörde din soldat? Om du inte har din soldats nummer och kompani finns det egentligen bara en bra källa till detta och det är C. Grills böcker från 1855-58 ”Statistiskt sammandrag af Svenska Indelningsverket” som gavs ut i faksimilutgåva i två delar 1988. (brukar kallas ”Grill”) Där hittar du socknarnas militära indelningar in i minsta detalj.  Grill ska finnas på varje bibliotek och det går kanske att få tag i böckerna på antikvariat.  I del 1 finns ett socken register och där går du sedan vidare för att hitta den by din soldat bodde i – den rote han tillhörde. Där får du också veta vilket kompani roten tillhörde.
Sök i Generalmönsterrullan Nu har du förhoppningsvis regemente, kompani och soldat/rotenummer så nu är det bara att slå upp i generalmönsterrullan.  I AD hittar du den i samma lista som kyrkböckerna och i SVAR under Digitaliserade Arkiv/Generalmönsterrullor.
I SVAR markerar du regemente och fyller i kompani, om du vet det, samt årtal och när du får upp träfflistan klickar du på ”Bild”.
I AD väljer du ”Generalmönsterrullor” och sedan årtal. Då får du upp hela volymen och måste själv leta upp kompaniet. I början av boken brukar det finnas ett register till kompanierna. När du kommit fram till kompaniet letar du upp din soldat – de står i nummerordning-  eller bläddra tills du hittar honom om du inte har hans nummer.

av Anne-Marie Nilsson 2015 ©

Källor: http://www.algonet.se/~hogman/militaria.htm Båtsmän,ryttare och soldater. Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1988 Ericson Wolke, Lars: Soldatforska. Sveriges Släktforskarförbunds handbok 4, 2012

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar