Midsommaraftons namn 2020

Almanacka för 1874. I blyerts har farfarsfarfar skrivit "Linna" vid Gervasius.
Kanske en ko som blivit parad denna dag, eller en förväntad kalvning?

I år är midsommarafton den 19:e juni och hade det varit år 1874, på ett blad ur min farfarsfarfars almanacka, skulle Gervasius ha namnsdag idag i stället för Germund och Görel. I katolska kyrkan är det här helgondag för martyren St Gervasius och hans tvillingbror Protasius, som av någon anledning inte kommit med i den svenska almanackan. Deras martyrtecken är gisslet, klubban och svärdet, de redskap som användes för att tortera och döda dem.

Gervasius och Protasius gisslas. De ser inte så lika ut tycker jag.

Gervasius och Protasius levde troligen under kejsar Neros regeringstid ( 54-68) i Milano och hade gott påbrå som martyrer eftersom både deras far, Vitalis och deras mor, Valeria dog som martyrer.

De är Milanos skyddshelgon. I kryptan i Basilica di Sant’Ambrogio (St Ambrosius basilika) i Milano kan man se deras skelett! De ligger där på evig lit de parade tillsammans med biskopen Ambrosius. År 386 hade biskopen byggt färdigt basilikan och behövde helgonreliker till den. Då drömde han att han skulle gräva på en kyrkogård utanför staden och när han gjorde det hittade han skeletten efter Gervasius och Protasius och tog med dem.

Deras helgonkult blev stor i Italien och Tyskland framförallt, och i Tyskland sa man att om det regnar på St Gervasisus och Protasius dag, ska det fortsätta regna i 40 dagar.

För övrigt kan du åkalla tvillingarna om du vill avslöja någon tjuv.

St Gervasius och Protasius och St Ambrosius i Basilica di Sant'Ambrogio, Milano.

Symboler i kyrkan

Återskapat från oktober 2016

I den här berättelsen förstår man hur stark symboliken i kyrkan och kyrkoritualer kunde vara.

I Varbergs kämnärsrätt 1698 togs ett mål upp till rannsakan, det var bonden Nils Nilsson från Stänkelås med flera, som anklagades för att ha ställt till kyrkobuller i Onsala kyrka. De andra två var Nils bror Bengt Nilsson i Lyckan och Hustru Ingeborg Bengtsdotter i Bassås. De var där som faddrar för att Nils och Bengts systers lilla barn skulle döpas. Ingeborg bar barnet. Hon var alltså den fadder som brukar kallas suscepta i kyrkböckerna, den som bär fram barnet. (om det är en man kallas han susceptor)

Prästen hade i förväg varnat faddrarna för att komma försent, för om de gjorde det skulle de behöva vänta till efter predikan med dopet. Men försent kom de. Mitt under psalmsången skyndade de in, förmodligen svettiga och stressade, och efter att ha hämtat andan trängde Nils Nilsson sig fram till klockaren och drog upp dopattesten och sa att nu är vi här, ni måste komma ihåg att det här barnet ska döpas idag! Nils var inte alls aggressiv eller högljudd, men han var lite stressad som sagt var. Sången tog slut och Ingeborg började gå fram mot prästen vid altaret med barnet, för det var ju nu dopet skulle ske. Men då gick prästen i stället upp i predikstolen och skulle börja predikan. Nils slog förtvivlat med handen på dopattesten som han höll upp och Ingeborg stod förvirrad kvar vid altaret. Prästen ägnade dem inte en blick utan började predika, och i församlingen såg man häpet på varandra, för det här var ju en skandal! Aldrig förr hade ett barn av äkta säng blivit nekat att döpas före predikan. Om någon kom för sent, så att prästen redan stod i predikstolen, så brukade han avbryta predikan och gå ner och döpa barnet, för EFTER predikan döptes bara ”horungar” som det står i tingsprotokollet. Inte undra på att Nils Nilsson och de andra faddrarna var desperata. Tyvärr framgår det inte om barnet blev döpt denna dag eller om de sköt upp det, och det finns inte födelse- och dopbok för Onsala så här tidigt. Hur som helst så fick ingen av faddrarna något straff för kyrkobuller, för det ansågs att de hade haft fullgoda skäl till att försöka få barnet döpt före predikan.