19 juni 2015

Pigan som återuppstod från de döda

Just nu rör sig min släktforskning bara kring de skogsfinska anorna i norra Hälsingland och  Medelpad, och nu letar jag bland Mickel Jonsson Finnes ättlingar från Gransjön i Stöde. Då jag bläddrade i dödboken råkade jag träffa på en anmärkning som en präst skrivit ner och som jag måste dela med mig. Det är så gott som ordagrant avskrivet ur Stöde C:1 (1688- 1772) sidan 80, med vissa ändringar som stor bokstav osv. för lättare läsning.


"Om inhyses qwinnan Brita, boende i Usland, (och förmodes den samma som anföres bland de begrafne fol. 85, infra,) fick Comminister M. Nordenström följande underrättelse år 1767 af en minnesgod man i Soknen, den han hölt wärd att här uptekna, aldenstund Kyrkoboken ej blifwit så inrättad att man enl. Kyrkolagen under wiss rubrique kan införa sådana sällsamma händelser. Bemälta piga Brita, född i östersta gården i Usland satt i en brikstuga* ensam, och då hon stigit på en stol i tanka att draga upp spjället, så föll hon under och slog så illa wid sig, att hon uptogs döder. Detta skiedde något litet före eller efter år 1690. Hon lades altså i sin egen stuga på likbordet, och säges det den tiden warit gängse i Soknen att man hollit wakstuga eller wakat öfwer liken, alla nätter medan de lågo hemma obegrafne. På samma sätt sutto därstädes, i synnerhet qwinfolken, som formerade sig en spånstuga om nätterna (de satt och spann) under det de wakade. Efter en eller annan natt inkommo jämwäl poikar och ynglingar i sällskapet, och som det då bar til stims, och de kommo att stampa och stöta bordet hwarpå den döda låg, så begynte liket gäspa och komma sig i småningom til lif igen, til de närwarandes förskräckelse. Den som altså warit ansedd för werkeligt död blef efter handen sådan att hon änteligen kunde gå upp, men talade sedermera mycket illa och blef illa förwarad til sine sinnen. Dödde år 1703."

Några sidor längre fram finns hennes dödsruna 1703, den 15 februari.: ”Brita Jonsdotter i Usland blef begrafwin. Warit enfaldiger i sit förhafwande. 65 år gammal.”  

*jag vet inte vad en brikstuga är – handskriften är tydlig så jag tror inte att det är en felläsning. Om man slår upp ordet ”brik” i Svenskt dialektlexikon har det bl a betydelsen bänk, bänkbräde och bänk innanför dörren eller vrån mellan spisen och väggen samt ”avskrankning mellan taket och bakugnsmuren i ryggåsstugor” mm. Med tanke på att hon skulle kliva upp och öppna spjället kanske det helt enkelt betyder att hon satt i den den där vrån. Någon som har ett förslag på vad brikstuga är?



2 juni 2015

Skogsfinska anor, Mackia, Tarvainen, Sorrainen...

Jag hittade tidigt en hel skogsfinsk släktgren på min mormors sida från Hassela, de välkända "Hasselafinnarna" som det skrivits en hel del böcker om. Men jag har aldrig gått på djupet med den forskningen utan bara fyllt på uppgifter när jag råkat snava över dem, till exempel att de första nybyggarnas finska efternamn var Tarvainen. I kyrkböckerna ser man för det mesta bara de svenska namn de fick när de kom hit. Men nu, mest tack vare Jeanette Karlsson - tack Jeanette! - har jag blivit intresserad av att ta reda på mer. Jeanette visade mig att jag är släkt med Mackia-släkten som bodde i Mackia-torpet i Hassela. Det är sånt som inte står i kyrkböckerna utan kommer från andra källor, och det är just det jag börjat röra i när det gäller mina finska anor. Jag får ju nästan skämmas lite över att jag är så lite insatt i det här, men i min släktforskning finns det oändligt många såna här lösa trådar som jag lämnat "till sen" och det är ju jätteroligt att börja plocka upp dem nu! Jag har skaffat den fantastiska avhandlingen av Maud Wedin, "Den skogsfinska kolonisationen i Norrland" (Finnbygdens förlag 2007). Den läser jag just nu.
Nästa steg blir att koppla ihop de finska namnen med mina svenska i släktdatabasen. Jag har finska anor i fler grenar också, så det kan bli rätt mycket nytt. Jag kanske upptäcker finska anor som jag inte visste att jag hade också eftersom deras finska namn bytts ut. Det blir ett roligt projekt! Jag återkommer nog säkert i detta ämne, och så småningom ska jag uppdatera min släkttavla på nätet med finska namn.

Maud Wedins avhandling finns att köpa på Finnskogsmuseet som har massor med annan litteratur också, se: http://finnskogsmuseet.se/bocker.htm .