20 december 2017

1600-talsläsövning för den jullediga



Avskrift ur tingsprotokollet från den 8 – 15 november 1655 med Brunflo tingslag. Med reservation för eventuella läs- eller skrivfel samt med vissa ändringar för läsbarheten, t ex stor bokstav på namn mm.

SD
Befallningsman Welb.tr. Jacob Christophersson ahngaff dedh han aff en sagu i bygden förnummit hadhe att Pedher Bråddesson i [Gärde] skulle hafua öfuerkommit ett breeff widh sin stufuedöör, och sedhan låtit sin granne Carl Hansson i Lundh, uthi Suen Perssons dersammastedes nährwaro wijse och läsit, efter han dedh sielff icke förstodh, och såsom dee förme[---] dedh icke wara något redeligit skrifuit, skulle der sigh så hafua samsatt, att be:te Pedher Bråddesson dedh antingen till Prowesten heller Befallningsman böra och wijsa skulle; och ehuru wäll befallningsman tillhölt Pedher sedhan dedh sigh wijsa efter han icke efter [---] dedh holt giöra welat, uthan Bengdt Larsson i Gusta dagen för tinget bleeff kommadh samma breeff till sigh; Altså framsteltes [---]be:te Pedher Bråddesson och tillspordes, huarföre han sigh icke breeffwet straxt wijste, på dedh han kunde i tjdh medhan dichtamestaren tillstedes war antasta låta? Pedher swaradhe som arbeethade i Prostgården att wijsa Prosten huilket nähr be:de Måns omhender fick, hafuer han dedh undanstucket, efter han dedh aff Bengdt i Gusta fått hadhe, att hielpa sitt barn medh som siukeligit lågh.

När nu Per [---] så wara, wille han icke sin mågh uthi olempa bringa. Breefet belangande som medfölier - – 1. lydher först aff Johannis Ewangelistens 1 Cap. något på latin skrifuet, och sedhan dess diefulska uthtydningh 1:a [ev. Luckas]

Emädhan Pedher Broddesson en tolfman war och sin edh giordt hade, kunde denne eniga Rätten nogh skiäll hafua honom saakfälla, men efter han dedh af fåwättenheet giorde och elliest icke att komma sin mågh uthi olycka, afsattes her ifrån sitt tolfmanna Embete, och dess förutan oppå höga Öfrheetens Nådiga behag pålahdes att plichta i fängelse otta dagars tijdh widh watn och bröödh.

Emädh. Be:de Måns Skreddare icke tillstädes war då framhadhes Bengdt Larsson som brefwet till honom Måns fått hafua skulle att läkia sitt siukeliga barn medh, och tillspordes huadh han dedh brukat hadhe. Samma Bengdt bekienner sigh dedh för någre åhr sedhan hafua bekommit aff en huusman som tillförende såldat warit hafuer, Troon Börjesson uti Valne och Lochne sochn, huilket han till sitt siukelige barn brukat hafuer och såsom hans barn bleff heelbragdt igen och Månses barn siuknade, hafuer han kommit till honom och frågat, huadh han bruukadhe, att hans barn gått och sundt bleeff, då han swarat intte annat ähn detta breeffwet, och så honom Måns Skreddare lofwat dedh i barnklederna lagdt, och så bortfullit som [--] står aff Per Bråddesson igenfunnit och i dagsliuset kommet.

Troon Börjesson som ursprunget till breefwett wara skulle, ähr nu icke tillstädes uthan föregifues såsom han förnummet hadhe boossnät oppebarat wara, ähr han aff wägen kommen.

Den 14 Dito oppå Extraordinarie tinget uthi Brunflooh

Denne förbenembde Troon Börjesson bleeff aff Profossen igenhemptad ifrån Lijth Sochn, och iblandh andra hans saaker i en sääk förwarade igenfans hans konst- heller trullbook som meedföllier / ded af många konster ähro att see/  sampt trenne stycken papper in octavo af figurer ded på han twifwelsuthan med alun skrifuit hafuer, och som han sielff bekienner, uthwijsad uthi bloon och wattnet nähr någon hafuer misstanka på en tiuff hafua stulit, [–] war och Säx Exemplaria som han aff samma sin trullbook uthi skrifuit hafuer och ähn då stycke ihoplagde opskrifne som och uthskrifuas skulle, och andra medh –sp med sin egen handh ses, dedh –rt ähr att see. Sedhan och en ljten –k ded iblandh annat igenfans den kopparsöön heller nagel som brukas skulle i diefwuls Nampn och konstboken förmäler, att uthslå ögon på tiufwar.

Först frågades be:te Troon Böriesson huru lengie sedhan wara skulle, han i ransakningen ahnhörde Bengdt Larsson i Gusta breefwet / lefwerete, såsom och huadh orsaken war att Bengdt därtill bewehte sådant begiera; han suaradhe och bekiände, första åhret han såldat bleff och pröffuadhe Nembden, dedh siu åhr sedahn warit sedhan orsaken att Bengdt skrifften begiertte - - att han den hoos sigh see fick, och sedhan idkeligen fodrade; spordes honom Troon om någon annan Menniskia hafuer honom om något trulldomdwesende ahnmodat ahntingen att förgiöra heller eftergiöra? Der till han enhelleligen neekadhe. Befallningzman öfuertygadhe honom medh ett breeff honom tillskrifuit dz 22 Junij 1652 och iblandh hans saaker igen funnitz / / Nembden så wäll som dee Män oppå Frösö lagha ting --- woro wittnadhe, att nehr Pedher Giörsson i Vagle och hans granne Erich Joensson för Retten sina emillan kifuadhe om en häst som för Erik huggen bleff, berettades, att samma Erik skulle hafua igenom en såldat Per Smålod sagdt denne Troon, att wijsa huilken hans hest skulle hafua huggit; då hafuer Tron honom Per igenom ett pappeer uthwijst i - - Eriks granne Per warit som hesten hugget hadhe, sedhan hafuer åter Per som skylt bleff till Troon åter warit och Troon nu sielff bekienner för Rätten, honom och en figur i wattnet på papper satt wijst, sädhan Per igenkiende sin skapnadh lijkformigdt wara, huaraff sedhan grannarne som elliest andra emillan farliga Tumult i gestabudh och andre sambqwemmer skiedde ähre, detta stödier sigh på Troons konstbook //

Befallningzman ahndrogh, dedh Oluff Nilssons hustru i Åkerängh och Sunne sochn, nähr hon för Retten medh sin Man kifuadhe, ibland annat föregaff att be:de Troon hafuer och henne igenom sådant papper uthwijst den kåhnan hennes man Oluff för någon tijdh, skull olåfligen medh omgåtz hafuer, huilket iblandh annat henne sedhan en orsaak gaff att de twänne ächta folck ochristeligen tillsammans lefde, och inntte bettre aflopp uthan den andeligha Retten dem åthskillia måtte. Troon neekar aldeles hertill. Befallningsman lät och honom då straxt efter slå, men intte war i landet att finnas. Ded nest tillspordes honom, Troon, huarest och aff huem han sådan trullbook och konststycke fått hadhe effter han sielff medh sin - -  först icke alla skrifuit hafuer? Han suarar att en student i Nårige för en - - tijdh sedhan bekommit.

Sedhan och förmantes honom till bekiennelse oppenbara om han någon medh sin kånst förgiordt hadhe, der till treeget nekade.  Troon uthi Bengdt Larssons frånwaru nu föregifuer, att han hafuer till sigh kommit medh en skrifft som han sielff lika wäll läsa kundhe, och sagdt sigh en aff en widh- eller wegfarande Man fått, begiärandes han der effter bättre och Pr—nts styll som han nu ähr öfrskrifuen. Bengdt kom honom till suars och grufweligen neekar, icke der aff någon annan ähn denne Troon fått;

Uthi detta befinnes Troon twetala, efter han tillförene bekiände att Bengdt skriffa hoos sigh sågh och så träget fodradt.

Tillspordes honom oftabe:de Troon till huadh ända han så många Exemplaria aff hufuudhbok[en] nyskrifuer och medh sigh kringhom landet bar, och om han den icke andra besp—sar och meddelar, såsom och der han seger sigh den icke förstå, hwij han då förbettra kunde, att der sielffw autor allena sina lässningar slutar medh sådana X X X förklarar han dedh medh Gudh fadhers kors, Gudhs sons kors, Gudh den helge andes kors. Der till han icke suera kundhe eller weta.

Bengdt i Gusta wittnadhe dedh offtabe:de roon honom wijste sigh kunna giöra effter dedh som wartt stulit eller elliest förlagdt war.

Prowsten wyrdige H.Oluff Drake förmante honom Troon medh nogha flijt oppenbara och bekienna sine handlingar efter han sielff icke neeka kundhe, dem ju till guds försmädelse wara. Men han låts som alt sådant sigh icke angick. k. Dock omsijdher badh om nådher och kraf-ens –dnigh.

Profåssen bekiende att nähr han honom uthi Lijt antastadhe, hafua fålcket medh ett ordh att säja, trätat huem honom först h--- medh sigh få skull--.

Den 15 Dito förehadhes och samma saak som föllier nembl.:
Oluff Gudhmunsson i Optandh, en tolfman sampt Jörns Persson i - -  wittnadhe för Retten, ded Mats i Wamsta och Halfuar i Wjken sine emillan /iblandh annat der uthi wamstadhe trättadhe/ förhänder hadhe, dedh Mats i af-ende misstänkte hadhe Jörnses hustru hafua stulit någre små matwahror ifrå honom, men sedhan offtabe:te Troon kom som - - - war till Lijth, leth han honom medh ett papper i wattnet på Elden lagdt see icke Jörnsses hustru warit,  - - Halfuar Gullesson i Wijken, effter hans dotter hoos be:te Mats tientte sådant till sin fadher dragit, dertill Halfuar effter han sådant f- - neekadhe, då hafuer Matz till honom sagdt: Om du icke migh troo will, att du hafuer migh stulit, kom till migh der står  -  såå effter Troon, ded du din egen skapnadh - - igenkiänna skall. Hoos denne Maatz igenfans och papperet som denne Tron brukat hafuer, och ingen aff oss kunna något mehra see, ähn mitt oppå som Halfuar bef- - .

Ehuru wääl man nu uthi tuenne dagar hafuer denne offtabe:te Troon medh nogha förmaning som elliest aff wyrdige Prowsten och andra förehullit retta sanningen bekienna, - - uäll hafuer man honom icke wijdare ähn äh—wärdt ähr beweeka kunnat, huarföre togh denna eniga Retten saaken uthi granna och nogha betenkiande, och resolverades att emädhan denne Troon Börjesson uthi så långan tijdh med sådana många - - liga läsningar aff sin trullbook till Gudhz Nampns försmedelesse omgåtz hafwer och dedh icke allena för sigh sielffue brukat uthan och andre muntteligh och skrifftelige underwijst och bespijsat, jemwäll medh sine diefuulska konster kommet åthskillige till träto och Gudz förtörnelsse, och som mehr ähr, bef - - lat sina lääsningar mycket i landet och den tilltagande ungdom förfört, dömbdes han efter Gudz lagh Exod: 20:v:7. Exod-22.V:18: Deut:18:V:9:10:11:12:13:14:20:21:22: Deut:30:V:16:17:18:19:20: Sampt Rettegångzprotocollen om straff i Missgärningen och Höghmålen – 19 C: V: 3. och 4. dödhen werdh wara.

Källa:Jämtlands domsagas häradsrätt AI:4 (1654-1660) Bild 700 / sid 62 ff

Ryttarebråk 1666



Åren efter att Jämtland blivit svenskt skickades svenska soldater dit nerifrån landet för att hålla området i schack. Soldaterna var ofta beridna och kallades ryttare. Det uppstod stora spänningar mellan invånarna och dessa ryttare vilket kanske är lätt att förstå. I tingsprotokollen från 1600-talets Jämtland är ryttarna mycket ofta inblandade i våldsamma bråk, med jämtar eller med andra ryttare.

Den 28 oktober 1666 var det gästabud i Måns Olofssons gård i Lien i Aspås socken. De inbjudna gästerna hade det säkert trevligt till att börja med, men så kom ryttaren Gabriel Andersson dit, fast han inte var bjuden. Han satte genast igång med att dricka hårt och blev plötsligt som galen. Han fick ögonen på ryttaren Jöran från Krokom, som bara satt och ”hölt sig heelt stilla och wackert”. Han utmanade Jöran med sin värja och sa att han hade minsann både häst och pistoler utanför stugan och brydde sig inte mer om sitt eget liv än golvplankorna. Sedan drog han sin kniv och tänkte hugga Jöran som inte alls ville bråka och inte svarade emot på något vis. Som tur var för Jöran vände nu Gabriel uppmärksamheten till de övriga gästerna på kalaset som man får förmoda var ganska rädda vid det här laget. Gabriel skrek ”Juthedieflar och Jempteskiälmar” (ung.danskjävlar och jämtskojare) till dem. Han kallade länsman fula ord och sa att han skulle ”tråda honom under sine fötter”. Festen fick ett tvärt slut för nu ville ingen vara kvar i stugan med Gabriel utan försvann ut, hem till sig eller till grannar där man skulle sova över natten.

Men Gabriel gick efter. Han kom nu in i granngården hos Erik i Lien där Torkil Nilsson med fru från Nygården skulle sova över och de hade redan hunnit gå och lägga sig tillsammans i sängen. Gabriel såg Torkil och sa ”Ligger du her din Juthediefwul och Jempte skiälm!” men Torkil och frun låtsades sova och svarade inte. Så fick Gabriel öl av Eriks hustru Karin, frun i huset, hon vågade nog inte annat än att bjuda honom på det. Han drack men tyckte inte om det utan kallade Karin för ”Åsneböllia, som så elackt öhl hafwer brygdt”. Nu tyckte Torkil att det gick för långt så han sa: ”Hon haar brygdt öhl som ehn ährlig qwinna!”. Gabriel gick genast fram till sängen och måttade ett knytnävsslag mot Torkil men träffade i stället hans fru i bröstet eftersom hon låg framför sin man. När målet kom upp i tinget tre veckor senare var hon fortfarande sängliggande efter det här slaget. Kanske hon fick något revben avslaget eller inre blödningar.

På tinget som hölls den 17 november 1666 berättade man som en karaktärsbeskrivning att denne Gabriel avlat barn med Margareta Carlsdotter och att de tänkt gifta sig, men att båda ångrat sig på grund av Gabriels orolighet. Och Rätten dömde honom mycket hårt för hans karaktär och för skällsorden och knytnävsslaget – han fick faktiskt dödsstraff. Men man skickade målet vidare till Hovrätten som mildrade domen till 8 gånger gatlopp som i och för sig också kunde sluta med att den straffade avled av sina skador.

Berättelse ur Tingsprotokoll från Rödöns tingslag den 17 november 1666

Gatlopp
Gatlopp brukades som straff för allmänna brott i Sverige fram till 1734 och inom militären fram till 1812. Det innebar att ett antal män ställde sig på två led mitt emot varandra så att en gata bildades mellan dem. Varje man hade en käpp i handen och den dömde sprang med bar överkropp på ”gatan” och fick ett slag av varje käpp. Det kunde bli många slag på bara en vända, beroende på hur många män som stod uppställda. Man kunde bli dömd till flera gatlopp, eller vändor, och straffet ledde ofta till att den dömde dog av sina skador.