Att tolka handskrifter och transkribera

Nu har jag öppnat upp min tjänst för tolkning och transkribering av handskrifter igen. När det började komma verktyg för automatisk texttolkning tänkte jag att mina tjänster blivit överflödiga, men efter att ha provat dem såg jag att de är så pass o-exakta att det kan vara nödvändigt ibland att få någon som granskar transkriberingarna. Så kanske att någon ibland behöver ett mänskligt öga. Se mer under sidan Handskriftstolkning i övre menyn.

Vill du veta ditt hus historia? Läshjälp finns här

Är du nyfiken på ditt hems historia? I våra svenska offentliga arkiv finns många ledtrådar till vem som bott i ditt hus före dig; när huset byggdes; hur platsen sett ut och så vidare. Du kanske till och med har dokument hemma som handlar om fastigheten eller släkten. Om papperen är handskrivna kan de vara svåra att tolka, och även om man kan tyda bokstäverna, kan svenskan vara krånglig och föråldrad så att det som står är obegripligt.

Nu finns hjälp att få. Om du har egna dokument kan du skanna eller fotografera dem och skicka till mig. Jag gör en kostnadsfri bedömning av hur mycket tid som behövs för att göra avskrifter och därefter kommer vi överens om ett pris.

Om du inte har egna dokument får vi leta i arkiv, och du gör antingen det själv och skickar mig länkar eller bilder av dokument, eller så gör jag hela jobbet från research till avskrift. Här finns massor av källor att ösa ur; gamla kartor, brandförsäkringar, mantalslängder och kyrkböcker för att bara nämna några.

Läs mer på min hemsida Minneri

För frågor: hör av dig i kontaktformuläret eller skriv till minner(at)gmail.com

Utöka ditt ordförråd: dytting

Hittade en fin liten hand som tecknats i marginalen till en dombok från Enköpings rådhusrätt och magistrat 1601 och när jag läste texten som handen pekar mot fick jag lära mig ett nytt gammalt ord. 

Bild från ArkivDigital

Det står:

7 bleef Hans Gulsmed fordrad til rette och tilspord om någre falske dyttinger som han hade utgiffed huar han hade dem fått, den ene sade han sig haffua fått aff en knecht och de andra sade han sigh haffua fått aff bönder/ bleff stellt i boren til dess han kunde gå sådant ifrå sig/  Lyfftesman är Mester Rasmus  

Och så det nya gamla ordet - åtminstone var det nytt för mig: Dytting är enligt SAOB ”ett litet polskt silfvermynt”. Undrar om Hans Guldsmed hade gjort dem själv? 

("Lyfftesman" - Löftesman = borgensman)

Klotter

Någon har klottrat i domboken från Halmstad 1659, någon som stavar halvt danskt och halvt svenskt:
"Adam ligger bag busken och lurer och ar ganske bang."

Bomärken från Piteå

Återskapat från september 2016

Ibland hittar man bomärken i de gamla kyrk- och domböckerna. Folk var läskunniga i Sverige redan på 1600-talet, ja många till och med tidigare. Det fanns en lag på att alla skulle kunna läsa i Bibeln på egen hand och det var ju bland annat det prästerna skulle kontrollera på husförhören, men skriva behövde man inte kunna. Så när man nån enstaka gång måste skriva under ett papper tog man antingen till sitt bomärke eller ett enkelt kryss. Men även skrivkunniga kunde använda sig av bomärket i stället för namnet.  I domboken för Piteå tingslag, (Piteå tingslags häradsrätt AIa:3) hittade jag ett exempel. Så här står det:

Dz 20 Jan 1727

Den twistiga saken som wij hwarandra för den låflige Härads Rätten låtit instämma härflytande af några stycken timmerståckar som Jöns Nilsson hafwer af förseende Mårten Ohlsson ifråntagit, samt den ordwäxling deraf härflutit, hafwa wi oss emellan i wänlighet bijlagt, så at ingen har den andra för något det ringaste at tilltala, utan förklara hwarandra för ära och godt; hwilket med bägges wåras namn och Bomärkens underristande bekräftas

Piteå den 20 Janu. 1727

Mårten Ohlsson i Pårtsnås

Jöns Nillsson i Hakansön

Intressant att man skrivit "underristande" i stället för underskrivande, som om det vore fråga om runor.

Så här ser bomärkena i brevet ut. Mårten Ohlsson var nog inte så van att skriva sitt...

Släktforskningens källor

För det mesta håller man sig ju bland de vanliga kyrkböckerna när man släktforskar, husförhör, födelse, vigsel och död. Ibland behöver man titta i in- och utflyttingslängderna och kanske konfirmationsboken. Men ibland är det roligt att bara läsa i någon av alla de andra källorna som finns tillgängliga på nätet nu. I Specialräkenskaper för Kyrkan kan man till exempel läsa om hur församlingsborna har skänkt pengar till kyrkan "på sin sotesäng" eller efter att ha återfått hälsan, eller hur en grupp soldater skänker pengar då de ska ut i kriget. Man kan se hur fattigvårdsmedlen delades ut och om någon har fått lön av kyrkan för en tjänst av något slag. När det gäller fattigvården kunde prästerna skriva folks smeknamn istället för för- och efternamn, och det ger ju lite färg till historien. I bilden här ser man till exempel att "Dum Anna" har fått lite pengar.

Ljusdal LIb:5 (1773-1796) Bild 39 (AD)

Ett litet mysterium från Hälsingtuna

Den här lappen hittade jag i en bild från SVAR. Den låg i Hälsingtunas husförhörslängd från 1765 - 1783 (AI:1, vid sidan 213) och det fanns ingen förklaring och ingen koppling till han som skrivit under, Mårten Olofsson. Jag skulle gärna vilja veta vad saken gällde och vem Mårten Olofsson kan ha varit.

Avskrift: "jag är rent rasant för han blir fodran o för rätt (oförrätt?) men han gir sig fan på det at vin[tre-] skal iag skaffa dit för det han har fåt elaka ord min [men?] ni är säker får iag in utaf den [narren?] skall iag betala 7 svenska mark utaf min godhet
Mårten - bomärke - Olofson den 22 april 1830"

Länktips för handskriftsläsning: ortnamn

SOFI är en guldgruva för släkt- och bygdeforskaren! Här är en länk till deras ortnamnsregister med uppteckningar av namn på gårdar, byar, åkerlappar och allt möjligt. Om man har svårt att tyda ett platsnamn i handskrifterna så kan man - om man vet vilken socken det tillhör - leta här. Eller om man har fått fram ett klart och tydligt gårdsnamn så kan man här ta reda på vart den gården låg.
Länk till SOFIS ortnamnsregister

Länktips för handskriftsläsning: dialektord

När man läser gamla handskrifter är det inte bara själva bokstäverna man måste kunna tyda utan även orden. Och det är så många ord som inte används längre, ord, uttryck, förkortningar, mått och vikt, mynt....Då kan det finnas hjälp i form av gamla uppslagsböcker till exempel. Om ordet eller uttrycket är dialektalt kanske det finns med här, i Johan Ernst  Rietz' "Svenskt dialektlexikon: ordbök öfver svenska allmogespråket" från 1862-1867. I Projekt Runeberg har man skannat en faksimilutgåva av ordboken (från 1962) och den ligger här på nätet: http://runeberg.org/dialektl/

Institutet för Språk och Folkminnen, SOFI ( en av mina favoriter) har en sida om dialekter med nyheter och länkar: http://www.sofi.se/4147 och dessutom en Facebooksida som man kan läsa utan att vara medlem: http://www.facebook.com/pages/Dialekter/133448573340027?ref=sgm