I lyxförbudens tid. Läsövning på1700-talsspråk.

AndersTrast vill ha sin svartvita silkeshalsduk!

Umeå sockens tingslag 1768 Then 7 April
S.D. Angaf kronolänsman wälaktad Åke Lindström att sochneskräddaren Anders Trast skall den 31 sidstl. Martii här på Tingsplatsen å halsen burit en swart och hwit silkeshalsduk, samt när Länsman welat honom samma halsduk, såsom för socknehandtwärkare ej tillåten att bruka, fråntaga, Trast bem:te Länsman skuffat och emot honom otidig warit, så att Länsman, hwilken ej welat bruka wåld, icke fådt af Trast halsduken, utan måst låta bero therwid, att öfwer hwad som skedde, åberopa witnen. Trast erkände att han berörde dag haft en gammal swart och hwit sidenhalsduk ikring halsen, upwisande och lefwererande nu then samma till Länsman, som sade att Trast haft en nyare halsduk på sig, än then nu upwiste, hwilket åter Trast nekade samt af Länsman ej eller wisas kunde, och ingaf härjemte Trast följande på 1/8 ark skrefne samt erhållne tillstånd att bruka sidentyg, neml.: Uppå then grund som min resolution af den 13 nästledne febr: innehåller, får skräddaren Trast samt hans hustru nyttja och bruka the sidentygsplagg, som the innehafwa, och för gesäller tillåteliga äro, hwarefter Länsman sig har att rätta. Gran den 4:de Maii 1767. Olof Malmerfelt.

Och beträffande otidigheter emot Länsman, så sökte Trast i början theremot neka, men sedan herr fenriken Wälborne Gustaf Enhskiöld och Landsfiscalen Wälbetrodde Lars Hedström samt tvenne i Nämnden såsom åsyna witnen blifwit hörde, och intygat thet Trast, tå Länsman welat taga halsduken af Trast, dragit sig undan och med handen, hwari Trast hållit en käpp, stödt Lindström ifrån sig, tå Lindström äfwen tagit i käppen och Trast therunder warit nog ifrig samt Länsman raglat någre steg tillbaka, och Trast sagt att han sielf betalt sin halsduk sampt att Lindström med then samma ej hade att giöra, så kunde ej eller Trast neka, att så som nyssberördt är, tilgådt. För öfrigit anförde Länsman Lindström, att honom skal okunnigt warit thet Högwälb:ne H. Landshöfdingen sedan Trasts hustru wid förledit års Wårting för sidenplaggs brukande, blifwit till böter fäld, gifwit Trast ytterligare tillstånd at bruka sidentyg, och skall Länsman i anseende til thet answar som kongl: Mts: allernådigste förordning, af år 1766 för kronobetjänte som ej åtala slika förbrytelser, stadgar, ej wåga att nu med sin käran afstå, utan påstods af Lindström att Trast måtte få för thet ena som andra med böter anses.

Trast nämde härpå att han skal öfwer HäradsRättens förledit år gifne utslag, therigenom hans hustru blifwit til böter fäld, anfördt beswär i höglofl: kongl: Swea Hofrätt, som än ej skolat afgiorde blifwit.

Och Afsades:

Som Anders Trast sedan lång tid warit samt är sockneskräddare och gierningsman samt Kongl: förordningen af år 1766 7.8. tydligt förbiuder ryttare, dragoner, soldater, laquayer, kuskar, drängar och theras wederlikar at bruka siden halsband, wisande 6 § i högstbem:te kongl. förordning att gierningsmän äro theras wederlikar; altså finner Häradsrätten skäligt det bör sockneskräddaren Trast för sin förbrytelse med sidenhalsduks nyttjande, böta Tiugu daler Silfwermt: Och emedan Trast therjemte tå Länsman Lindström halsduken af Trast ta skulle, samt således i och för ämbetes skull honom med käpp hött och otidighet öfwat; ty skal Trast therföre enligit 9 § i 18 Cap: Missg.B: böta Tijo daler Silfrmt.

Nya gamla ord

Adalkonubarn Adalkonu är ett gammalt ord för hustru och ett adalkonubarn är ett barn fött inom äktenskap. Funnet i ett tingsprotokoll från Ångermanland 1705. 

Pajta   ....och funnit så hennes paita uthij badstugun... Så står det i ett tingsprotokoll från Folkare härad 1687, och paita är ett ord jag inte stött på tidigare. I SAOB stavas det pajta: "i vissa trakter, bygdemålsfärgat: skjorta eller linne (linntyg); särskilt i uttrycket i bara pajtan (eller pajten)". Det betyder alltså särk och är det finska ordet för skjorta - paita. 

Kärmsläda  Ett slags enklare släde med karm baktill; äv. om själva karmen. Järvsö 1673.

Bör-fast  ... är en farkost som är kvarhållen i hamn av motvind eller i brist på medvind. Det ligger bör-fast. Bör är ett annat ord för vind.

Jätta  Betyder önska eller utlova men jag har stött på ordet i bemärkelsen hota - jätta ont -  i en dom från 1600-talet mot en kvinna som anklagats för att kunna skada andra genom att önska att det ska hända. I domen står uttrycket: "Dy den är illa troendes som androm ondt jättar" och det uttrycket finns även i andra liknande rättsfall.

Täfwa  Hynda. Används ofta som skällsord.

Stackot  Kort. Om t ex hår eller kläder etc.  SAOB: Hwar man skulle dragha stackot håår,..(1613)

Sekvestera  Beslagta egendom

Grilljannar och Sprätthökar

Ett par sidor ur min artikel för PopulärHistoria 5/2017 om manliga modelejon:

Snörlifvets faror

Det var inte bättre förr...

Nyhetsartikel från Kristianstad 1903:

"Snörlifvets faror.
Under den sedvanliga julaftonsbalen i kasärnen i Kristianstad störtade plötsligt en af de dansande, en 28-årig yllefarbriksarbeterska Emma Svensson till golfvet och afled omedelbart därefter. Huruvida döden följt af en hjärnskakning vållad genom hufvudets fall i stengolfvet, eller om något större blodkärl i brösthålan sprungit sönder, är ännu outredt. Läkaren synes böjd för det senare antagande, detta så mycket hellre som kvinnan var till ytterlighet hårdt snörd af snörlifvet."

Ur ett franskt modemagasin från 1903

Att datera gamla foton med hjälp av lite modekunskap

Har du gamla foton, porträtt av människor som inte är namngivna? I något fall kanske du har dina aningar om vem det är, men vet inte om det stämmer med ålder och tid. Då kan det vara rätt bra att kunna datera fotot och det kan man ju göra på olika sätt. Man kan till exempel titta på inredningar, arkitektur eller andra ledtrådar. Men det bästa tror jag är att sätta sig in i modets växlingar och utgå från det, för modet har man följt i alla tider. Och tro inte på myten om att folk "på landsbygden" plockar upp modetrender sent, det stämmer inte. Trender plockades upp lika snabbt på landet som i städerna, och lika snabbt i Sverige som i New York eller Paris, speciellt i takt med att tidningar och tidskrifter började säljas med reklam och modereportage och klädmönster. Om man ska tala om någon slags konservatism i modet, så är det att äldre kvinnor ofta behöll den långa kjolen ända in på 1930-talet. I de fallen kan dateringen vara lite knepigare, men det kanske finns andra detaljer i fotot som avslöjar tiden. Men oftast räcker det bra med att se på kläder, hår och smycken! Titta på helheten; hur ser kroppens silhuett ut - rak, timglasformad? Se på detaljer - krage, blusliv, volanger, dubbla knapprader? Frisyr? 

  

En bra bok att ha hemma som uppslagsbok är Rudolf Broby-Johansens Kropp och Kläder (Klädedräktens konsthistoria) med massor av illustrationer av modedetaljer.

I tidningen Släkthistoria nr 1 2016 fanns min stora artikel om mode publicerad, där kan man läsa mer utförligt  om hur man kan datera foton med hjälp av mode.

Typiska outfits år 1922.