Jag har en gång i världen scannat några sidor ur en ofullständig drömbok som verkar vara mycket gammal. Jag minns inte vems boken var och det finns inga sidor kvar som kan berätta mer om den. Är det någon som känner igen den och vet vad den heter och hur gammal den är så hör av er! Här är sidorna. Och här kan du tyda dina drömmar i alfabetsordning, åtminstone om de handlar om från "Att se sig åderlåtas" (då blir du nog sjuk) till "Solen falle af himmelen" (Förstars död, dvs då dör det några furstar). Och saker på "Å" och "Ä" också, för dem har man blandat med sakerna på "A". Till exempel "Åsnan färgas wit och röd" (du kommer att hamna i twedräckt!) och "Äta fruckt" (Du får långt lif eller sjukdom)
Leta i den här bloggen
1 oktober 2025
13 oktober 2023
Hungrig perukmakare i Sala 1729
"Peruquemakaren Rudolph Wagner har uti sitt fängelsse på Wattn och bröd, för oqwädisord på hustru Brita Anders dotter, förtärdt 16 öre silfwermt. hwilka komma af wederbörande medell att betalas." Sala rådhusrätt och magistrat (U) A1A:2 (1729-1730)
Först tänkte jag faktiskt att han hade ätit upp pengarna. Men sen kom jag på att förtära kan ju också betyda förbruka, göra slut på.
12 oktober 2023
Läsövning på 1600-talsspråk. Om framfusiga tonårstjejer och öknamn i Hammerdal 1686.
Här är en avskrift av ett tingsprotokoll som handlar om några fräcka tonårstjejer som hittar på öknamn till en massa folk i bygden och retas med en yngre pojke.
Anno 1686, den 29 och 30 Martij utj Hammardahl,
8.Pastor loci wyrdige Herr Jonas Sahlijn, regementtz pastor Herr Peder Gestrinius och leuttnant Anders Curi, inlade skriffteligh klagemåhl emot åthskillige unga drängiar och pijghor som förledne höst skola gifwit folk ökenambn, och enär een ibland dem Anna Persdotter ifrå Lit sochn och Hökbäck by aff pastor loci blifwit der om tiltalt, skall hon kommande om een söndagz affton heem sagt för sina leeksystrar, att så wida hon kallas brudh will prästen gifwa eller lähna henne cronan: gåendes samma affton i leekstufwan med full dantz och språngh: brytandes upp een ährlig mans huus i hans och des hustrus frånwaru som sträfwar emooth Kongl. förordningh och all redeligheet. Sedan göra dee och sigh manfolkz naturs redskap och öfwerflögd een pojke der med som een mann och quinna som Kerstin Edfastsdotter ifrå Aspås sochn och Ren weet betyga, med huad mehra som dee under ransakninghenn willia producera och bewijsa, huarföre togz saken före.
Hemming Ersson nekar sigh huarken kallat herr Pehrs hustru Steengräfwa och Bugåtz, heller hört henne fått dhet nambnet. Oloff säger sigh intett wetta af någras öknambn, utan af sin broder, Daniell hört, att herr Pehr kallas Strandstryckell, dhet Daniel tilstår sig sagt effter Kerstin Botvidsdotters tahl. Deras fader Erik Olofsson bekänner sigh juultijden höra i prästegården säijas, att Maria kallas Sällakroka som skedde förr än barnen förhördes i prästegården, och under examen höra sin son Daniel säija, att herr Peder kallas Strand-stryckell, och sedan att han missade och skulle wara Sijssellskijthen: förmenandes dhet Lars Eriksson i Håxås [Hökzåβen] dhet för sig sagt, men han nekar.
Anna Persdotter examinerades och berättar sigh allenast sagt widh prästegårdz porthen till Joon Ersson, att hon är icke allena beskylt. Så må dee andra gå in medh, att hon icke allena om öknambnen är, och kommande heem sagt för Britta Jonsdotter i Björnsgård [Biänsgården] att Pastor sagt, att hon kallas Brudhen, och frågat om hon förluppit kronan: tillståendes sigh samma affton warit i leekstufwa hoos Israel Hansson, huars dörr war igenstängt, och wid denne och Britta wille gå bort, blef dörren öpnat af dragon Olof Flink, Olof Bothwedson och dragon Clas Bengtsson. Jon Månss Anna på Åsen spelte på långharpan, der dee woro in på natten. 1684 om sommaren war Anna och Kerstin Edfastsdotter tillijka med Elin Hansdotter och Daniell Anderson wid fäbodarne, då Elin wridit ihoop af kläde een tingst och lagdt sigh på Daniell och lågh stilla, och samma tijdh enär de wallade boskapen på een myra, då lyfftade Elin och Anna kläderne öfwer knäna och luppo effter Daniell ett stycke. Anna sade sigh wähl på narri som ungdomen göra plägar löpa effter Daniell, huartill Elin nekar, och förgifwer sigh huarken wridit ihoop kläderne eller legat på gåssenn. Daniel Andersson om sina sexton åhr berättar, att Elin och Anna luppo effter sigh på myren: hållandes kläderne upp under midian skrattandes som högst. Item att Elin på buwallen wridit ihoop een tingest af strijgan och lade sig öf:r honom, och hon låg intet stilla. Brita Jonsdotter berättar sigh fierde dagh juhl föllia till Israels då dörren war stängd och pijgan wille intett opplåtha, då Clas Bengtson och Oluff Flinck brachte opp dörren och der med gingo dee inn och töfwade een stund på natten, och förr än hon gick dijth war Anna hoos henne och sagdt, att prästen dehlat på sigh för öknambnen, och der iempte att herr Pehrs hustru kallas Steengräfwa, och att Oloff Bothwedson kallat Erik Samssons son Oloff, Böldann. Henrich Rumor berättade Britta Jonsdotter fråga Anna huad prästen sade och fått till swaar, att han wille gifwa henne krohnan, och der hoos att H. Pehrs hustru kallas Steengräfwa, då Britta sade dhet är gått att bruka för winöghat.
Kerstin Ersdotter på Åsen på 14:de åhret berättar sigh om nyåhrs-dagzmorgon wara hoos Erik Samuelsson i Hökzåssen, och höra af hans folk, att pastoris hustru kallas Långsijda och Kinfagh. Dragon Olof Kåck, att leuttnant Curis hustru kallas Rosengårdh: beropandes sigh på Oluf Nilssons hustru Kerstin Jonsdotter och bondsystren Lisbetta. Hust. Kerstin tillstår sitt tahl och sägher g:la pijgan Gunilla Olsdotter sin sagusmann wara. Medelst Oluff Bothwedsons och fleeras bortowarande som ransakningen förmår, kan saken denna gånghen icke komma till sluth.
Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I:11, sid. 152v–156v, ÖLA.
2 maj 2023
Nya gamla ord
Adalkonubarn Adalkonu är ett gammalt ord för hustru och ett adalkonubarn är ett barn fött inom äktenskap. Funnet i ett tingsprotokoll från Ångermanland 1705.
Pajta ....och funnit så hennes paita uthij badstugun... Så står det i ett tingsprotokoll från Folkare härad 1687, och paita är ett ord jag inte stött på tidigare. I SAOB stavas det pajta: "i vissa trakter, bygdemålsfärgat: skjorta eller linne (linntyg); särskilt i uttrycket i bara pajtan (eller pajten)". Det betyder alltså särk och är det finska ordet för skjorta - paita.
Kärmsläda Ett slags enklare släde med karm baktill; äv. om själva karmen. Järvsö 1673.
Bör-fast ... är en farkost som är kvarhållen i hamn av motvind eller i brist på medvind. Det ligger bör-fast. Bör är ett annat ord för vind.
Jätta Betyder önska eller utlova men jag har stött på ordet i bemärkelsen hota - jätta ont - i en dom från 1600-talet mot en kvinna som anklagats för att kunna skada andra genom att önska att det ska hända. I domen står uttrycket: "Dy den är illa troendes som androm ondt jättar" och det uttrycket finns även i andra liknande rättsfall.
Täfwa Hynda. Används ofta som skällsord.
Stackot Kort. Om t ex hår eller kläder etc. SAOB: Hwar man skulle dragha stackot håår,..(1613)
Sekvestera Beslagta egendom
19 februari 2023
Förolämpningar och öknamn ur domböckerna
Storskäggott prackare (Östergötland 1670) (SAOB: Prackare är it wedernamn, som brukas om then ther är odugelig, och med lån och lögn hielper sig fram, och likwäl altid skryter)
Romperidare (Ångermanland 1630)
Spetelske-diefwull (Medelpad 1655)
Från Jönköping 1638 ger Ragnel Jonsdotter sina bidrag:
Gåswinge
Windöga
Armuskropp
Talgöga och
Krängzhätta
18 februari 2023
Kusleri i Jönköping. Lite 1600-talsspråk.
Jönköpings rådstuga 1680
Mr. Jöran Rut angaf een käringh Anna Larssdotter ben:d Barnfödd i Walsta by, warit der i huset på hans swärmoders kallelse, och neder
i fähuset och när hon kom derifrån möte Ruten henne widh Mr: Håkon Larssons
fönster som och bär under i samma gårdh, då hon togh honom i armen och frågade
hwarss Mågh han war, säijandes, Jagh har warit och kuslat Eder koo, derföre i
skolen gifua migh ½ Richzdaler. Denna kiäringh förhördes, som bekiände att Stibsa
sendt efter henne, att gifua sina koor in för fä-sjukan, hwilket hon efterkom
och blandade tillhopa Ollsten, hwijtlöök, uthi malt, och gaf kon in och leste
fader wår, hwilket hon sade på åthfrågan hon lärt af sine föräldrar; wijdare
wille hon intet bekiänna hon giort något mehra.
R: efter egen bekiennelsse plichtar hon för sitt kusslerij 6
timmar i stochen och sedan remitteres hon till kyrkioherdens förhör och
Correction. Förmantes och gemene Man att taga sigh wara för sådant Signeri
emoth Gudz lagh och sitt eget samwete.
5 februari 2023
Västgötska öknamn
Några öknamn från Västergötland år 1717:
Trollkniv
Dråsatjuv
Dråsepåse och
Skorstensfejare
9 juli 2022
Liten ordlista
Liten 1500 och 1600-talsordlista:
Teriak: Motgift bestående av många olika ingredienser. Kallas även Träackelse och Teriakelse. Venedisk Träackelse, tillverkad i Venedig var extra verksamt.
Humsmål misstanke, att vara misstänkt för något. Ur SAOB: Karin Håkans .. ähr i hummemål för truldom och går nödigt till kyrkio. (1596).
Modstig (Mot-stig) ligga i bakhåll för någon. SAOB: Håkan lågh i mootstijgh för honom, och slogh ned honom medh een staake.
Skjut Ett sto. Ordet kommer från början från skjutshäst och fick sen överförd betydelse sto. SAOB: Ifrå hans landbo togh han en hest och ett skiut.(1591)
Gellerduk fint sidentyg från Geldern, en stad i Nordrhein-Westfalen. Kom senare också att betyda fint linnetyg.
Verbror och Versyster - svåger och svägerska.
Kyrkospännare - egentligen kyrkospånare, en som lägger spån på kyrkotak
Enspännare: (om en man) Beriden soldat av visst slag. Kan också betyda vagn som körs med endast en häst.
Däcker - Tio stycken (som tjog - 20) användes mest om hudar eller skinn.
Vicina partui - latin; Nära min födelse (någon som snart skall föda)
Huxa, hugsa, hågsa - Fundera över något, överväga
Inkommodera - Störa, genera, vålla besvär, vara i vägen
Älve-bläst - Kliande utslag. Man trodde att man råkat komma för nära älvorna som blåst på en så att man fått eksem eller någon annan hudsjukdom. Det kunde också vara olika djur som blåst, bland annat finns ett exempel från Medelpad 1655: Älge-bläst.
Posserij - Skoj, skämt
3 juni 2022
Månabarn
I en dombok från Bygdeå tingslag 1713 stötte jag på ett ord jag inte hört förut: Månabarn. Enligt SAOB betyder det tidigt missfall:
"...benämningen kan syfta dels på att missbörden sker i havandeskapets första månader, dels på att den ansågs ha samband med månens olika faser.."
13 maj 2022
utöka ditt ordförråd
Om du vill få någon att vara tyst kan du prova att använda detta uttryck från 1713: "Tig din skrafla!" (som väl ska uttalas skravla). Alternativ: Skräppa.
31 januari 2022
Utöka ditt öknamnsordförråd
Denna gång från 1600-talets Västerbotten.
I juni 1674 hölls ting i Bygdeå socken och där rullades en
härva av öknamns-kallande upp. Många i trakten var anklagade och det hela startade
med att Prosten fick tag i en lapp där någon skrivit en lista över alla öknamn
som florerade i bygden. Prosten fick också tag i den som skrivit
listan. Det var en pojke på 14 år som hette Isack Zackrisson, men han sa att han inte var den som hittat på namnen, utan att det var hans fars piga Karin Joensdotter som bett
honom skriva ner dem efter hennes diktering. Karin stod nu inför rätten och
fick förklara sig. Hon sa att inte heller hon hade hittat på namnen utan fått
dem berättade för sig av lite olika personer. I ett par fall kunde Karin till
och med berätta när och var hon fått höra namn, till exempel då hon en gång
gått förbi Hustru Barbros kornlada med famnen full av mossa, och inne i
kornladan hade då Barbro berättat att Hustru Brijta skulle kallas Dårka. Hustru Barbro
nekade bestämt till att detta skulle ha hänt. Hustru Barbro sades ha varit i farten en annan gång
också, på en åker, och sagt till Karins husmor Lussia att Karin Olofsdotter
skulle heta Knuppa, vilket Hustru Barbro nekade till. När Karin framhärdade och kunde
peka ut exakt var detta uttalande skett, nämligen på åkern och norr om Mårtens
lada, så nekade Hustru Barbro ändå.
Förutom Dårka och Knuppa nämndes också öknamn som Slabben, Blåflabba, Leekatt, Spijra,
Tjärhufwud, Pisshöfwelen, Juuthkongen, Blötpössen, Gudzmansenn, Twillbårn, Karin Bröne och
HwippeJönssen.
Herr Proubsten gaf och tillkiänna, huru såssom åthskillige i
socknen äre Ökenampn gifne, och innlade een förtächning der opå som Zacharias
Perssons son i Edhfastmark, Isack skrifwit hafwer. Begärandes att sådant nu
kunna Lagligen Corrigerat blifwa. Isack Zachrisson om sine 14 åhr, tillspordes,
Om han förtächningen skrifwit hafwer, swarade Ja, Sedan efter hwars begiäran
dett är skiedt, Swarade att hans Faders Leegopijgha Karin Joensdotter ifrån
Ulterwatnet sig bedit dett giöra, och efter hennes taal hafwer han det
skrifwit, och behållit een Wecka, tå Pijparen Lars Olofsson den tagit, Karin
skall sagt sig den willia wijsa för Prästen, men sedan sedelen eij begiärat.
Karin tillstod sigh bedit Isack den samma skrifwa, henne frågades hwarest hoon
samma Ökenambn tagit? Swarande dee wara kombne af Barnen, henne tillsades
skaffa sägesman, så frampt hon wille sielf komma der ifrån, tå hon ropade på Peer
Joensson i Edfastmark om sine 17 åhr, Och berättade dett han för sigh sagt, 1:o
Att Anders Larsson i Sijkåå heetr Slabben, Peer neekade i förstonne, men enär
Karin begiärte att han wille giöra Eedh, och om eij han wille dett giöra, tå
sade Peer att Olof Håkanssons döttrar Annika och Margeta om sine 15 åhr, hwilka
icke tillstädes wore, för sigh dett sagt; 2:o Att Olof Håkanssons hustro Barbro
Nilsdotter sagt, att Hustro Brijtha heetr Dårka, hwar till Hustro Barbro
neekar, Karin sade henne för sigh säija, dett uti sin egen Kornladu enär Karin
med Måssa skulle gåå der förbij, Hustro Barbro neekar som förr. Karin begiärte
att hoon måtte Eedeligen sigh befrija, och der hon dett eij giöra wille,
begiärte att kunna sigh tillåtas, Hustro Barbro sadhe sigh wäll kunna giöra
Eeden, att hon minnas eij dett sagt hafwa. 3:o Att Hustro Barbro hafwer sagt
Mårten Andersson heeta Leekatten, hwartill honn neekade, Karin sade henne i sin
stugu säija, honom wara snabb som een Leekatt, 4:o att Isack hafwer kallat
Jöran Joensson i Siklå hwippe Jönssen, han sade att Olof Håkanssons son
Zacharias om sine 11 åhr, som absens är, för de-- berättat. 5:o Sammaledes
Anders Östenssonn Gudzmanssonn, R: Ja. 6:o Erich Olofsson Jönssen sade Karin
att Olof Håkanssons son, Zachrias sagt, och der hoos frågat Zachris Pärssons dottren, Ingeborgh om hon wille hafwa antingen Hwippe Jönssen, Blötpössen,
Gudzmansenn, heller Jönssen. 7:o Isack Zachriassonn som kallas Twillbårn, sade
honn honom sielf sigh så kalla, han sade dett Anders sigh dett nampnet gifwit,
8:o Peer Zachriesson Pisshöfwelen, sammaledes af Isack. R. Ja. 9:o Lars
Pederssonn JuuthKongen säger Karin sin Mattmoder Hustro
Lussia sagt som absens är 10.o Karin Olofzdotter Knuppa, af Hustro Barbro, hwar
till hoon neekar, Karin sade dett skier på Åkeren, Norr om Mårtens ladha Hustro
Barbro neekade lijkwäll, 11:o Mariat Olofzdotter kallas Tiäruhufwud aff Olof
Håkans döttrar Annika och Margeta, absentis, 12:o Karin Bröne /: är den samma
som för desse Öknampn beskylles:/ säger sigh af Hustro Barbro så wara kallat,
hwilken neekade der till, 13:o Brijta Zachrisdotter heeter Spijra, af Dito som
och der till neekade. 14:o Margeta Zachrisdotter Blåflabba dito, hwar till och
neekas. Emedan som Olof Håkanssons Barn som beskylles Ökenampn uthgifwit, eij
äre tillstädes eij heller altijd närwarande, att Edeligen afhöras i sambl.
måhl; altså disteres saken till näste Tingh.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC)
EXIe:3965 (1672-1674)
19 november 2021
Om du känner en Kallricka eller en Bråkdiefwul
Här är några nya ord du kan använda om du blir osams med någon. 1706 uppstod ett bråk mellan ett par grannar i en by i Härnösandstrakten. Det hela utmynnade i ett tingsmål. Johan Andersson hade kallat sin granne Anna Abrahamsdotter för: Kallricka, Råfferska, Gulltippa, Fyllbytta, Tubberska och Slättunga och Anna i sin tur hade kallat Johans hustru för Bråk och Bråkdiefwul. Johan fick böta 15 mark silvermynt och Anna 6, för okvädingsord.
2 februari 2021
Öknamn i Visby 1649
Inger Larsdotter i Visby var osams med sin man och för att hämnas skvallrade hon för några grannar om de fula öknamn maken hade roat sig med att hitta på till kända Visbybor (det var ju straffbart att kalla någon för öknamn)
Amiralen Håkan Ulfsparre - En gammal swänsk skälm
Superintendenten Hans Nilsson Strelou - tallerkeslickare
(tallrikslickare)
förre Borgmästare Hans Olofsson - Suröga
Borgmästaren Jöns Nilsson - Småplåck
Borgmästarens hustru - Skatthöna
förre Rådman Jöns Olofsson - Purpurskägg
Rådman Bert Bertelsson - Storhufwud
Rådman Hans Marcusson - Tiockhalss och Kiällarkatt
Rådman Schröder - Herre öfwer Landet
Borgaren Hindrik Strithorst - Skithos
25 november 2020
Utöka ditt ordförråd: dytting
Hittade en fin liten hand som tecknats i marginalen till en dombok från Enköpings rådhusrätt och magistrat 1601 och när jag läste texten som handen pekar mot fick jag lära mig ett nytt gammalt ord.
![]() |
| Bild från ArkivDigital |
Det står:
7 bleef Hans Gulsmed fordrad til rette och tilspord om någre falske dyttinger som han hade utgiffed huar han hade dem fått, den ene sade han sig haffua fått aff en knecht och de andra sade han sigh haffua fått aff bönder/ bleff stellt i boren til dess han kunde gå sådant ifrå sig/ Lyfftesman är Mester Rasmus
("Lyfftesman" - Löftesman = borgensman)
19 februari 2020
Pina död!, sa Ingeward
26 september 2019
"Brikstugemysteriet" får kanske sin förklaring
Hej! Apropå ordet "brikstuga" - Jag bor på en gammal gård i Fanbyn, Stöde.
På gården finns en "bruckstugga" - det är en byggnad med bland annat bakugn
och sommarbostad. Möjligen är det en variant av ordet "bryggstuga" i både
Nordströms uppteckning och som det uttalas idag. Med vänlig hälsning Johan
Det tycker jag låter som en trolig förklaring, speciellt som jag fick ordet från en händelse i just Stöde. Det var i det här inlägget från 2015 som jag undrade vad en "brikstuga" kunde vara:
Och vad var då en bryggstuga?
14 maj 2017
Övning i 1600-talssvenska
Här är en ordagrann och exakt (med reservation för slarvfel) avskrift ur en dombok från Örebro Rådhusrätt 1641. Bra övning i 1600-talssvenska. Efter avskriften finns en artikel jag skrivit till Kvällsstunden om detta mål så att man kan kolla om man fattat rätt.
![]() |
| Örebro i Suecia Antiqua et hodierna |
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)





