Söderhamn 20 juli 1692
Anno 1692 den 20 Julij hölts Rådstugu, närwarande
Borgemester och Råd.
Samma dag kom för Rätten hustru Älla, sal. Per Grells,
klageligen gifwandes tillkenna, huruledes hennes son Grells Pedersson benemd, af
det skadeliga styngn som Påstmästare Petter Budd den 10 Februarij sistledne,
med en tälgknijf tillfogade, och omsijder efter uthstånden långsam wärk och
sweeda, den 31 (står så i originalet)
Junii måst sättia sitt lif till hwilket frånfälle dess moder med stoor sårg och
bittra tårar begråter, helst emedan den afledne hwar hennes endaste sohn,
påståendes hårdeligen att bem:t (anm.bemälte,
dvs den omnämnde) Budd må derföre undgiälla hwad lag öfwer sådan gerning
innehåller och förmåhr. Påstmästaren Petter Budd inlade een deduction,
hwaruthinnan han berättar sig uthaf Sal. Grells Pärsson wara ombudin att speela
på ett par skoor, som nu skiedde, hwilka Budden want, och så mycket uthlagdt,
som till laget borde gifwas, och fast om der som i laget woro, wille ytterligare speela om skone,
wägrade sig Budd det samma. Altså spelte de om 12 öre penningar till brännwijns
hwilket skiedde hoos handelsman Michell Olsson Krook, des 12 öre Brännwins
Penningar wille laget af honom hafwa, men som wärden dem det nekade, gingo de
till Borggaren och Krögaren Lars Herdeman, men kunde eij eller hoos honom få
något Brännwijn emedan tijden war för senter, och Klåckan 9 slagen. Sedan gick
Budd derifrån med sine Cammerater, som war Olof Önnesson, Erich Persson och
Grells Persson, som med war i speelet, men Hans Mortensson gick hem en annan
wägh, föregifwandes der andra wille med raggande och rifwande taga af honom
skoorna emedan han intett hade betalt brännwijnet som han genom kortspeel
tappade, ehuruwähl han begiärtte delation till anderdagz morgonen.
Rätten förhölt Budden huru det wore icke honom anständigt,
att han som een Påstmästare skulle ställa sig ibland sådant Partir Jämbewähl
haf—åther hålla från sitt dageliga huus, med mera som honom förhöldts.
Buddz Cammerater wittnade det Grells Persson gaf Budd
delation till andra dagen, säijandes att brännwinet skulle smaka mycket bättre
om mårgonen än så seent på aftonen, hwar på Budd sloog Grells Persson i bröstet
wed högra warttan med förbem:t tälgknijf, då Grells Persson ropade: Hielp i
Jesu Nampn.
Bem:t Budd säger wijdare, att han skone wunnit, sedan komma
dess Cammerater och wille honom wåldsammeligen öfwerfalla, först uthi Erlig
Mans huus och seedan de finge honom uth på gaatan, fullfölgde der detsamma,
hwar af den olyckan och skadan kom; Men beklagar att det skulle hända den som
war hans synnerliga gode Wän, och skulle så illa blifwa sårader af honom;
Andra dagen begärte Budd det wille Rådman Carl Hansson
Geflebo, föllia honom till Grells Persson och med honom förlijkas, hwilken
begiäran bem:t geflebo efterkom, säijandes Budd, att Grells Persson beiakade
allt det samma som förlijkningzskriften af den 13 Februarij sidstledne,
innehåller, det gode män hafwa Attesterat, säijandes och att slutet blef
sålledes att han Budd skulle wara ändtledigat att stå uthi något answar för
Grells Perssons lijf, men håller sig likwähl att willia sin saak in för Rätta
uthföra Lit. A. Beroopandes sig och på Regementz fäldtskiären Andreas Beniamin Teüffenwisser hurulunda han bekändt för
reedelige Män så rätt med medicamenter blef ansader af fäldtskiären, mera hade
oftabem:t Budd denna gången intet att förewända eller säija.
Budd blef af Rätten tillfrågat hwem som skrifwit
förlijkningzskriften och af hwad orsak den eij ähr å Rätten opwist? Swarade sig
den siälf Componerat uthan at till een så nödig skrift Carta Sigillata.
Buddz speel Cammerat Erich Pärsson efter aflagd Edh wittnade,
det Budd fick åth Grells Persson skona sedan han har huggit honom med knijfwen,
och kunde intet förmärkia, att någon owänskap war dem emellan, uthan blef
ombuden af Grells att bära hem skona emedan han sielf icke förmådde det giöra.
Meera hade icke Erich Persson i detta fallet att wittna.
Olof Önnesson wittnade efter aflagd Edh med hand å book att
när Budd gick ifrån Mickell Krook låfwade hanwillia gå till Hedmans och der få
både brännwin och penningar att lösa skona med, dijt dhe och ginge. Men såsom
det war seent på aftonen, fick Budd hwarken brännwin eller Penningar hoos bem:t
Heedman, altså gingo dhe derifrån och när Budd kom mitt för Hans Erwyrdigheet
Kyrkioherdens gård, och Peder Anders Parsiös, högg Budd Grells Persson med
Knijfwen i bröstätt, hwar med Grells Persson ropade Hielp i Jesu Nampn. Då Oof
Önnesson roopet hörde och då han kom, förnam det Grells med Knijfwen huggen war
af Budden, fick han Budden fatt och höll honom till dess Wachten kom och tog bårt
Budd i Arrest. Meera hade Olof Önnesson icke att wittna.
Såsom Bem:t Budd beroopade sig på wittnen, hwilka nu icke
hemma i staden stadde ähro, altså upskiötz
saaken till nästa Rådstugudag innom hwilken tijd wittnen skulle wid
handen skaffas.
Den 23 Julij
Continuerades
Samma dagh kom för Rätten Vice Pastor Wyrdig och Wällärde Hr
Morten Portuán som hafwer hördt Grells Perssons berättellse på hans yttersta,
wed det han begick Herrens Högtwärdiga Nattward, wittnadhe det Grells Persson
sagdt att han då om aftonen när skadan skiedde tog bem:t. Budd i råcken och
sagdt: Låt mig få skoorna emedan I dem intet fyllest har betalt och med det
samma wänder Budd sig om och sade: Willien I öfwerfalla mig? Och med det samma
stack Budd Grels Persson i bröstet med knijfwen.
Wijdare wittnade Hans Wyrdighet Hr Mårten att samma afton
som denna olyckan hände, war han hoos Borgaren Claes Kram med några flera godha
wänner. Då inkommer Budd i kiöket medh wachten som honom för sin onda gierning
antastatt och wille kiöpa öhl; hwilket honom neekades.Har Budd då sagdt att om
han har haft den karlen för sig, som han har kunnat med wärija träffat så hade
han då lust andra dagen räcka hallsen på tårgätt. Hwilket tahl hans Wyrdigheet
hafr hördt af Johan Andersson Bältare och Peder Olsson, Claes Kraams dräng som
då woro med Budd i kiöket.
Claes Krams dräng Peder Olsson inkallades och efter aflagd
Edhwittnade, att samma afton som Budd stack Grells Persson kom Budd med någre
fleera med sig till des huusbonde i des kiök, williandes kiöpa öhl, som honom
neekades, sade Budd dhe orden: om iag hafwer hafft [---] Carl för mig så har iagh haft ähra före
all fått räcka hallsen på tårgätt. Meera hade drängen icke att wittna.
Emedan fleere wittnen åberopades, som icke ännu woro
tillstädes, uppskiötz åther denne saaken
till nästa Rådstugu dag, dåck för än Rätten åtskilldes inlade Petter Budd
skafferligen i Rätten sitt beswär emot Regementz fältskiären, der med han
berättar huruledes han har anlijta fäldtskiären att Courera bem:t Grells
Persson hwilket bem:t fäldtskiär honom låfwat och sagdt att sårät som han högg
Grells Persson war intet dödeligit, som gode män wittna kunna, beroopandes sig
på Erich Ersson Skomakare sampt des hustru och Grells Pers Moder att wittna det
fäldtskiären intet förswarligen har Courerat, uthan honom inn och uthwärttes
uthrött så att stoora Ruttnande Köttstycken fallit aff Grells Perssons bröst,
Män Grells Perssons Moder neekar alldeles sådant sagdt, att fäldtskiären honom
uthrödt, uthan berättat att det war blodlefwår och intet döökiött som kom uthur
sårätt. Bemelte Budd förmäler och det
skulle kallbrand kommit in i såret, Till hwilket Regemäntz fältdtskiären
alldeles neekar, förebärandes det Budd hafwa lijtet förstånd om kallbrand, dy
om deen hoos den skadde warit inkommin, hade han intet så lång tijd ja intet
många dagar lefwat kunna. Budd säger sig
blefwen förorsakatt att anlijta een Bråcksnijdare som nyligen war hijt
till staden anländt att taga honom Grells Persson an och Courera, då
Bråcksnijdaren sagt om han fått honom med färst sår omhänder, skulle han Näst
Gudz hielp honom läckt.
Oftabem:te Budd tillägger fäldtskiären warar wållande till
Grells Perssons död och berättar att fäldtskiären, enär han på sin embetes
beställning bortrest, har han lembnat sin hustru att patienten opwagta, will
altså Budd föregifwa, att föremedeslt färldtskiärens hustrus courerande skall
patienten blifwit förderfwat.
Regementz fältskiären Anders Beniamin Teüffenwisser begiärde
Communication af Buddz ingifne skrift, llt.B., så wille han sigh till nästa Rådstugudag
deröfwer skrifteligen förklara.
Den 30 Julij
Samma dagh kom för Rätten Factorie Bookhållaren Olaus Trälod
och uppå Regementz fäldtskiärens wägnar som frånwarandes [- -] dess förklaringz
skrift emot Påstmästaren Petter Budd deri han berättar att strax efter Grells
fick skadan blef han af Stadz-Magistraten an[-]itter bem:t patient att
besiktiga om såret wore dödeligit eller eij, och eftersom då skadan befans,
hafwer han utgifwit sin Attest, att såwit intet syntes dödligit och han hwarken
med Budd eller patientens moder giordt något accord eij eller för obligerat sig
bem:te skada antaga och Courera, [ ---] han för sin tienst skull icke fick
stadigt wara hemma, och såsom han fick sal. Hr Öfwerste Lieutenantens Silfwersporres
Bref och order ifrån Hambrånge, att han skulle genom natt och dag efter sin
tienstz skyldighet honom uppwachtat som dödz siuuk war, kunde han intet Grells
Persson upwachta . af medömkan tillreder han hwad lijkwähl till patientens
skada tiena kunde, och anbefalte sin hustru att gå till patienten afton och
morgon och bruka de Medicamenter som han henne föreskrifwit hafde. Hwilket hon
så länge hon war hemma med flijt giorde och ingen betahlning derföre begiärt
såsom fäldtskiären intet fick på 14 dagars tijd wara hemma uthan måste
uppwachta Wälb. Hr Öfwerst Leutnanten till dess död, Imedlertijd hafr Budden
och Grells Pärs moder accorderat med Bråcksnijdaren att han skulle patienten
courera, hwilket han och dem låfwade och för sitt omak begiärtt 4 RD för
Couren, men som Bråcksnijdaren såg och förmärkte att wed den skadda intz stod
till att giöra, reste han härifrån orten och till Hudwizwall; Efter hans utresa
blef fäldtskiären med böön öfwerwunnen att see uppå patienten hwilket han och
giorde, men befant honom wara förwärrat af Bråcksnijdaren, hwilken fäldtskiärens förklarningz skrift Lit.C.
wijdare uthwijsar.
Michell Michellsson Bältare som gick wacht om natten enär
skadan skiedde, uppå aflagd Edh wittnade, huruledes han med sin Cammerat, då
han kom till Lars Herdemans om aftonen, hörde han een swärija :salva venia: Tage
mig diefwulen, men hwilken som det sagt wiste han intet, men enär Budd med sine
föllieslagare kommo emot Kyrkioherdens Plank roopade Budden Hielp, då går
Michell Michellsson till däm, sade Grells Persson ”det är allenast Buddens
skiälmerij, att han roopar, men mig hafwer han huggit med knijfwen”, tager
wacht på karlen, mer hade han intet att wittna.
Erich Ersson Skomakare upp aflagd Edh wittnade intet förstå
sig på dee Medicamenter som fäldtskiären gaf Grells in, efter patienten låg
hoos honom uthi 10 weckors tijd, wittnar att fäldtskiären gaf patienten in 6
gånger ungefehr som han såg, ehuruwäll han intet åfta fick wara hemma, och då
bem:t fäldtskiär hafwer han lembnad medicamenter framme och sagdt för Erich
Ersson huru han skulle dem bruuka och så länge som fäldtskiärens hustru war
hemma courerade hon patienten och seedan hon afreste har hon fått
medicamenterne med [- -] åth Erich Ersson och äfwen sagdt huru han
medicamenterne bruka skulle.
Budden anförer och att han under patientens lijfstijd kåstat
på honom och Bråcksnijdaren 55 skilling 4 dr kopparmynt det och modren tillstår
wara skiedt.
Rätten tillfrågade sal. Grells Pärs Moder som rätta
Måhlsägaren är om hon wille gifwa honom Budd efter hwad henne wedkommer? Där
till hon alldeles neekade säijandes sigh hafwa een sådan stoor ynka sedt på sin
Sohn att hon intet kunde gifwa åftabem:t Budd efter hwad han henne i detta måhl
emot brutit.
Tillspordes wijdare Parterna om de hade något mera att
berätta och angifwa hwartill de swarade neij. Altså efter långsam ransakande
och betänkiande skred rätten till efterfölliande dom.
Efter långsam Ransakning och noga förhör på båda sijdor, är
denne ringa Rådstugu Rättens tankar och sluuth öfwer dätta högmåhlsärendet, som
här undan före förmähles.
Ändåck Petter Budd under hwariehanda inwänningar söker att
skudda skulden dijthän hafwa giordt skadan i nödwärn, hwartill intet bewijs kan
framtaas, som och in på Regementz fäldtskiären Andreas Beniamin Teuffenwiser
som skulle den stuckne Grells Persson af wanskiöttzell lijdit döden, så gitter
Budden det eij med skiähl honom öfwerbewijsa, hälst emedan han Budd medh
fäldtskiären intet Contract ingåt eller giordt det honom fäldtskiären för dess
tijdiga opwachtning eijd Regementet ogiörligen ähr, uthan som Budd alldeles i oträngde
måhl och öfwerdådigheet gifwit sal. Grells Pärsson dödzhugget af des stoora
tälgknijf, fördt då skadan wa skiedt ett sälsampt och gudlöst tahl som
ransakningen bredare innehåller, dy kan rätten honom Budd från uth straffet
icke befrija uthan föllier Gudz lag 2 Mosti Book 9, 3 Mostbook 24 och 4
Mosibook 25 Capit: sampt det 1 Capit: dråpmåhla B. Med willia st st lagen
skylldig till dödenm dåck at i allsom största underdån- ödmiukheet den högl.
Kongl. Håfrättens ytterligare och nådiga ompröfwande saaken hemställa, warandes
och bem:t Budd medellös och med sin hustru och barn lefwa uthi ett fattigt och
miserabelt tillstånd.
källa: Avskrift ur Svea-Hovrätt-Advokatfiskalen-Gävleborgs-län-EXIe-3156-1673-1674
Artikeln
Den 20 juli 1692 stod änkan Älla förtvivlat gråtande i
Söderhamns rådstuga. Hon bad att Rätten skulle döma postmästaren Petter Budd
för dråp på hennes ende son Grells Persson. I fyra månader hade han legat sjuk
i sviterna efter ett knivhugg och i slutet av juni dog han.
Den 10 februari hade Grells träffat sina goda vänner
Postmästare Petter Budd, Erik Persson, Olof Önnesson och Hans Mårtensson för
att spela kort och dricka brännvin. Stämningen var god och de spelade om lite
av varje, bland annat om ett par skor som Budd vann. När brännvinet tog slut
fram emot kvällen kom de överens om att gå till krögaren Herdeman och köpa mer.
De spelade ett sista kortspel om de 12 öre som brännvinet skulle kosta och så
drog de iväg på stan. Men framme hos krögaren fick den roliga kvällen ett
snopet slut. De var för sent ute. Enligt gästgiveriförordningen var det
förbjudet att sälja brännvin efter klockan nio på kvällen. En viss irritation
kunde nu märkas. Hans gick hem. De andra fortsatte att gå lite planlöst men
stämningen var ju förstörd och de började småbråka med varann. Vid kyrkoherdens
gård vände sig Erik, Grells och Olof mot Budd och ville ta ifrån honom skorna
han vunnit. Grells fick tag i dem men då drog Budd, något överilat, upp sin
täljkniv och högg den i bröstet på Grells som skrek ”Hielp i Jesu Nampn!”
Stadsvakten hörde oväsendet, kom springande och arresterade den mycket
ångerfulle Budd. Den sårade Grells var vid gott mod och blev hjälpt hem.
Budd släpptes snart men dagen efter insåg han allvaret i det
han gjort. Han fick Grells att skriva under på en förlikning och så såg han
till att få ett intyg på att såret inte var dödligt. Men Grells blev sämre.
Budd tittade oroligt till honom varje dag. Om han dog skulle Budd kanske dömas
till döden trots de där intygen, och därför anlitade han nu fältskären att
sköta om såret för att få Grells frisk igen. Då fältskären blev bortkallad i
tjänsten några veckor överlät han vården på sin hustru. Nu började Budd bli
riktigt ängslig. Han litade inte på fältskärshustruns kunnande och tyckte inte
att tillfrisknandet gick särskilt bra. I desperation anlitade han en
bråcksnidare, en slags kringresande kirurg som mot dyr betalning försökte skära
rent i såret.
Vid tinget hade Budd sitt försvar klart. Det gick ut på att
fältskären och hans hustru skulle ha vanvårdat Grells sår (som ju enligt intyg
inte varit dödligt). Budd kunde berätta att det kommit ut stora ruttna
köttstycken ur såret som om det var kallbrand i det. Men Grells moder vittnande
att det som kommit ur såret bara var blodlevrar. Fältskären själv sa att
kallbrand var det då definitivt inte, och såvitt han kunde se var det hellre så
att den där bråcksnidaren förvärrat såret.
Och så blev till slut rättens beslut denna tingsdag att
Petter Budd måste anses vara helt ansvarig för Grells Perssons död. För detta
blev han, precis som han i fem hemska månader befarat, dömd till döden.
 |
| Söderhamn år 1700, ur Suecia Antiqua et hodierna |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar