Den 6 mars 1671 kom bergmästaren i Falun, Olof Larsson, till
tinget i Ovansjö socken i Gästrikland. Han var mycket upprörd å sin dotter
Britas vägnar. Hon var gift med bruksförvaltaren på Högbo bruk, Nicolas Noe. Just
nu låg hon i barnsäng i en by i grannsocknen Hedesunda (varför just där får man
inte veta) och var förbjuden av sin man att komma hem. Olof hade nyss fått ett
brev från svärsonen där han skrev att Brita inte skulle få
komma hem, åtminstone inte förrän hon kunde bevisa att det onda ryktet om henne var osant.
Nu ville hennes far ta upp det hela på tinget och rentvå henne så att allt
kunde återgå till det normala igen. Vad sa då det onda ryktet? Jo, dels att
Brita ville förgifta sin man och dels att hon var otrogen mot honom med sin
svåger Peder Johansson. Mycket allvarliga anklagelser som verkligen måste redas
ut.
Nicolas Noe erkände att han skickat brevet och att han gjort
det för att han var rädd för sitt liv. Det var parets piga Karin Mickelsdotter som hade berättat för Nicolas att Brita hade
planer på att förgifta honom. Sedan drog Karin med sig Nicolas till källaren
och lade fram sitt bevis: ett vitt salt. ”Det där saltet har Brita blandat
giftet i!” sa hon. Om det var Karin som
också berättade att Brita var beryktad för otrohet sägs inte i tingsprotokollet.
Hur som helst blev nu Nicolas så förfärad att han genast satte sig att skriva
det där brevet för att hålla hustrun på avstånd. Men han måste ändå ha haft
något tvivel eftersom hon ju skulle få komma hem om det visade sig att ryktet
inte var sant.
Det blev ingenting av detta mål förutom att Brita blev
helt och hållet rentvådd, dels för att Nicolas medgav att han knappast kunde
tro att hans hustru var förmögen till så onda gärningar och dels för att
tingsrätten frågade den församlade allmogen om deras åsikt och alla då sa att
de omöjligt kunde tro att Brita skulle varit otrogen eller haft mord i
tankarna. Sen förmanade rätten alla att inte lyssna på skvaller och inte tro på
allt de hörde om det inte fanns uppenbara bevis.
Här är hela målet avskrivet:
Angaf bem:te Kongl: Berghmästare wed Fahlun Olof Larsson klageligen sigh wara före bracht, att hans dotter hustru Brita Olofzdotter Bruukz förwaltarens Niclas Noes hustro skall wara fast illa och hastel: uthförder och berychtadt för een grooff missgierningh Nembl: att hon skulle hafwa hafft i tanckarna och i sielfwa werkedt att förgiöra sin Mann be:te Niclas Noe medh een förgiftig drich, och hafwer ingen till sagzman mera än sin egen Mågh och dotterman förbem:te Niclas Noe, och thet förmedelst ett breff som han har skickat till Löfåssen då hustro Britha Olofzdotter lågh der i barnsäng, wthi hwilket som nu eij tillstädes är, wthan wedh berörde Lööfåssen; Bergmäst.n sager så wara förmält att Noe förbiuder henne komma hem till sig till Högbo, innan hon lägger ifrån sigh dhet rychtet. Nicolaus framkallades, och tillspordes om han ett sådant breff hafr skrifwidt, och wthaf hwad orsach, swara han fuller så hafa skrift och thet effter sin legopigas Karin Mickelsdotters Ordh, som för sådant angifwande och begångit tiuffwerij hafr rymbdt dehrifrån, och skal nu wistas i Stockholm. Tillspordes altså Nicolaus Noe om han misstänker sin hustru för en sådan missgierningh och om han will eller kan sådant hänne öfrtyga och bewisa och om hon dertill några skiähl hafr, swarade han Neij. hafr och dertill inthet annat tecken än ett saltzer som han fann i kiällaren der wthi pigan Karin skulle för honom sagdt, förgifftedt waritt beredt.
Nu såssom hwarken Niclas Noe will eller kann sin hustro
Britha Olofzdotter denna owennersingifwande och missförstand, hafr derom skref:t
sin swärfader och hustro till, pigan Karin Mickelsdotter war och eij heller
tillstädes. spordes Nembden och heela församblingen hwadh dhe här om hade att
säija tå swarades att dhe inthet hade dher om att tahla effter dhe aff sådant
inthet wetta. Sedan tillfrågade och Hr Berghmästaren offtabem:te sin Mågh
Niclas Noe om han wthi någon måtto haar att beskylla sin hustro för otroheet i
sitt Echtenskap, serdeles om han täncker och kan beskylla hänne för någon
Oloffl: sammangångh och beblandelsse medh annat Manfolck, såssom serdeles med
hännes swåger Peder Johansson, thet Niclas Noe och skall hafa förmält wara
rychtbart. dertill swara Noe offentl:n att han om sådant hänne inthet troo
mindre will eller kan hänne sådant tillwita;
Tå tillspordes widare och änn till öfrflöd församblingen om
en eller annan hade någodt om ett så groofft rychte att tahla eller säija,
swarade församblingen och Allmogen Neij, och att dhet dhe inthet hafa hördt
eller sedt thet, wetta eller kunna dhe eij heller omtahla, förbe:te Niclas Noe
förmantes än wijdare att der han hade någodt att säija eller wppenbara, han
wille dhet nu reent wth framföra och sin klagan behörigen angifa, eller och
aldeles slåå sådanna tanckar wthur sinnedt, och eij mera låta förmerkia sådan
afwogheet och illwillia emot sin Maka, han swarade tå såssom tillförende att
han war förledder till sådanne tanckar och hwarken wille eller kunde troo sin
hustro om sådanne stycken fastmindre hänne slicht tillwita och bewisa. dermedh
förelästes Niclas Noe och hela försambl: dz 26 och nästeffterfölliande Puncter
aff domare Reglorne medh förmaningh att hwar och een taga sigh tillwara och
icke så lattel: förer enom ondt rychte wppå, wthan han hafr der till desto
bättre skiähl och bewijs.
källa: Gästriklands domsaga (X) AIa:5 (1671-1674) Bild 540 (AID: v422440.b540, NAD: SE/HLA/1040018)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar