I den här berättelsen förstår man hur stark symboliken i kyrkan och kyrkoritualer kunde vara.
I Varbergs kämnärsrätt 1698 togs ett mål upp till rannsakan,
det var bonden Nils Nilsson från Stänkelås med flera, som anklagades för att ha
ställt till kyrkobuller i Onsala kyrka. De andra två var Nils bror Bengt
Nilsson i Lyckan och Hustru Ingeborg Bengtsdotter i Bassås. De var där som
faddrar för att Nils och Bengts systers lilla barn skulle döpas. Ingeborg bar
barnet. Hon var alltså den fadder som brukar kallas suscepta i kyrkböckerna,
den som bär fram barnet. (om det är en man kallas han susceptor)
Prästen hade i förväg varnat faddrarna för att komma
försent, för om de gjorde det skulle de behöva vänta till efter predikan med
dopet. Men försent kom de. Mitt under psalmsången skyndade de in, förmodligen
svettiga och stressade, och efter att ha hämtat andan trängde Nils Nilsson sig
fram till klockaren och drog upp dopattesten och sa att nu är vi här, ni måste
komma ihåg att det här barnet ska döpas idag! Nils var inte alls aggressiv
eller högljudd, men han var lite stressad som sagt var. Sången tog slut och
Ingeborg började gå fram mot prästen vid altaret med barnet, för det var ju nu
dopet skulle ske. Men då gick prästen i stället upp i predikstolen och skulle
börja predikan. Nils slog förtvivlat med handen på dopattesten som han höll upp
och Ingeborg stod förvirrad kvar vid altaret. Prästen ägnade dem inte en blick
utan började predika, och i församlingen såg man häpet på varandra, för det här
var ju en skandal! Aldrig förr hade ett barn av äkta säng blivit nekat att
döpas före predikan. Om någon kom för sent, så att prästen redan stod i
predikstolen, så brukade han avbryta predikan och gå ner och döpa barnet, för
EFTER predikan döptes bara ”horungar” som det står i tingsprotokollet. Inte
undra på att Nils Nilsson och de andra faddrarna var desperata. Tyvärr framgår
det inte om barnet blev döpt denna dag eller om de sköt upp det, och det finns
inte födelse- och dopbok för Onsala så här tidigt. Hur som helst så fick ingen
av faddrarna något straff för kyrkobuller, för det ansågs att de hade haft
fullgoda skäl till att försöka få barnet döpt före predikan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar